Kulturums berättelse
Kulturum grundades 2008 och höll då till på Väpnargatan 12. Det är en ideell förening med syftet att vara en mötesplats för olika generationer och bakgrunder. Verksamheten är bred eftersom våra projekt ofta formas av samhällets behov och våra deltagares önskningar. Föreningen har några grundpelare; språkstöd, samhällskunskap, och samhällsservice, där deltagarna lär sig språket, om det svenska samhället och kan få hjälp att möta myndigheter.
Under åren har ett galleri tillkommit och ytterligare breddat verksamheten.
Väpnargatan 12
Brynästidningen – det första projektet var att producera en tidning om stadsdelen Brynäs.
Skolan Mitt i Byn
Ett samlingsnamn för flera projekt där Kulturum samarbetade med Brynässkolan och Stenebergsskolan. Syftet var att öppna skolorna för barnen och deras föräldrar med olika aktiviteter.
Studieverkstad – där elever kunde få hjälp med sina läxor och bättra på sin studievana.
Familjeverkstad – studiecirkel för föräldrar skulle lära sig mer om föräldraskap.
Babyträffar – aktivitetsbaserade träffar där föräldrar med små barn fick träffas i ett tryggt sammanhang med till exempel lek och musik.
Datakurs för seniorer – äldre personer fick komma till Stenebergsskolan och lära sig hantera datorer.
Biblioteket – skolbiblioteket på Brynässkolan fick utökade öppettider med hjälp av Kulturums Fas 3-anställda.
Film om Brynässkolan – föreningen bjöd in skolans gamla elever och fick höra historier om skolan som man inte ville skulle försvinna. Därför samarbetade föreningen med Borgarskolans medieelever för att dokumentera deras berättelser i filmform.
Tisdagskvällar – varje vecka ordnades aktiviteter för barn och föräldrar. Aktiviteterna kunde variera mellan musik, cykelanvändning, BIG-information, fotbollsmatcher med fler. Kulturskolan bjöds in vid några tillfällen, så att barnen fick prova på olika instrument. Det centrala för dessa kvällar var att samlas och göra saker tillsammans.
Dramalek – ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan där syftet var att barn skulle lära sig dramaövningar och få en rolig fritidssysselsättning. Erik Malm från Snabba Slanten höll i aktiviteten och tillsammans lyckades man göra en pjäs som föräldrarna fick se.
Mina rötter – elever i årskurs sex och sju fördjupade sig i länder de har rötter i eller annan anknytning till och gjorde studiebesök hos sju olika etniska föreningar. När de var klara presenterade de sina länder för 180 elever och föräldrar i Stenebergsskolans aula och ställde ut presentationer i stadsbiblioteket. Totalt 25 olika nationer blev representerade.
Mattorna berättar – ett ämnesövergripande projekt där temat involverade SO, svenska, bild och slöjd och kurdiska kelimmattor och deras symboler knöt dessa samman. Eleverna använde symboler som är vanliga i kelimmattor för att göra egna berättelser, i text, vävning eller teckningar. I samband med detta såg eleverna en film som handlade om mattornas produktion och de flickor som väver kelimmattor för att kunna försörja sina familjer. Därför bjöds föreläsare Eva Melldahl in för att ge kontext till filmen eftersom hon besökt en stad där sådant barnarbete förekommer. Vi samarbetade med Hedesundavävarna, som både upplät sina lokaler och coachade eleverna när de skulle väva sina mattor.
Andra projekt
Tuskaft – föreningen samlade tolv kurdiska kvinnor som befann sig i socialt utanförskap. Kurdiska kelimmattor blev verktyget för att bryta deras isolering. Mattorna vävdes med tuskaftmetoden, som gav projektet sitt namn. Genom aktiviteter som studiebesök på bland annat Nordiska muséet, Livstycket Tensta, Ljusdalsbygdens museum, textilkurs under ledning av Västerbergs folkhögskola, och språkkurs i samarbete med Vuxenskolan så blev kvinnorna inkluderade i samhället. Föreningen samarbetade med Landstingets hemslöjdskonsulent, Arbetsförmedlingen och fyra kommuner (Ockelbo, Söderhamn, Ljusdal och Gävle), Musikhuset handhöll lokaler. Samtliga kvinnor, utom en som är sjukpensionär, gick vidare till sysselsättning. Projektet blev senare uppmärksammat av Ann-Liis Kogan på Konstfack som gjorde en film om mattorna, filmen visades senare som del i en stor utställning på Konstcentrum i Gävle.
Cafe Brynäs – 2009 bildades ett socialt företag för personer som befann sig i FAS-3. Målet var att ge personer en meningsfull sysselsättning, samt att det skulle finnas ett café på Brynäs där människor skulle samlas och känna gemenskap.
Katapult – projektets syfte var att lyfta fram artister med utländsk bakgrund och föreningen samarbetade med Riksförbundet Folkmusik och Dans, Musik Gävleborg, Folkmusikens hus i Rättvik och Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Projektet avknoppades i en lokal version av som fick namnet Gemensamt Gävleborg, där definitionen av artist breddades och samarbetspartnerna blev Dellenkultur i Delsbo, Konstkraft i Ljusne, Lokomotiv i Bollnäs, Konst och Landskap i Ockelbo och Söderhamns konstförening.
Hantverk – Maria Forsling-Jenke ledde en grupp för långtidssjukskrivna och asylsökande deltagare där hantverk användes som rehabilitieringsform, som till en början höll till hos Kulturum och sedan flyttades till Kulturhuset.
Kulturum flyttade till 26:e Tvärgatan i september 2013 och verksamheten fick ett galleri.
Galleri Brynästorget – Kulturums foajé blev ett galleri där lokala konstnärer skulle få en plats att visa sin konst.
Språkstödet – språkstödet startades när Kulturum flyttade till nya lokaler och är kort och gott till för att lära sig svenska. Sedan 2015 har en stor del av deltagarna varit asylsökande och nyanlända.
Café Censur – asylsökande deltagare skrev texter om förtryck, texter som skulle blivit censurerade i hemländerna. Texterna framfördes senare på stadsbiblioteket.
Sju röster – styrkan i mig – som en effekt av Café Censur och sju kvinnors texter om hur det var att vara kvinna i sina sju hemländer föddes det här filmprojektet. Efter att texterna läst upp så ville föreningen dokumentera texterna och kontaktade Borgarskolans medieelever som hjälpte till att dokumentera genom att göra en film.
Kultur och hälsoprojektet – ett samarbete med kurdiska kvinnoföreningen Warsin med syfte att visa hur kultur och hälsa hänger ihop. Barn och unga fick fick komma och lära sig att med hjälp av kulturella aktiviteter uttrycka sig. När projektet var klart presenterades alla deras olika aktiviteter med exempelvis, dans, texter, körsång och en spelning med kurdiska instrumentet saz på Kulturhuset. Projektet kunde realiseras med hjälp av projektmedel från Region Gävleborg.
Projekt Klack – ett samarbete med Region Gävleborg, där deltagarna genom dans, konst och avslappningsövningar fick hitta sin identitet och stärka självkänslan i det nya hemlandet.
Allemansrättsprojektet – Naturvårdsverket gav Kulturum projektmedel så föreningen kunde göra utflykter till olika platser i naturen och deltagarna handgripligen fick lära sig hur svenska allemansrätten fungerar. Som kronan på verket övernattade 40 stycken deltagare på Smörnäs.
Att vara förälder i Sverige – utlandsfödda föräldrar fick under kvällstid samlas och diskutera hur det är att vara förälder i Sverige. Träffarna möjliggjordes av projektmedel från Adolf Grapes Minnesfond.
Samarbete Färnebo Folkhögskola – Svenska från dag ett gick ut på att asylsökande skulle få lära sig svenska. Sammanlagt var det 60 deltagare som utifrån språknivå delades in i fyra olika grupper. Sommarkurser i svenska fick 120 SFI-studerande och hölls över sommaren. Deltagarna delades upp i cirka sex grupper utifrån språknivå.
TIA-projektet – TIA står för tidiga insatser för asylsökande som finansieras av Länsstyrelsen, det är ett brett projekt för att stärka asylsökandes självkänsla och bryta deras sociala isolering i väntan på uppehållstillstånd. Hittills utförda aktiviteter är språkstöd, samhällskunskap, drama, hantverk, matlagning, motion, dans, simning, yoga,volleyboll och utomhusaktiviteter.
Det finns ju tält i Mosul – Under TIA-projektets dramadel fick vi höra berättelser om våra deltagares flykt från sina hemländer och deras asylprocesser. Berättelserna blev en teaterföreställning, som blev en film tack vare Conny Johansson och sedan köptes in av SVT där den visades sommaren 2023 och ligger på SVT-play fram till 2025
Ett bättre Brynäs – ett 15-tal ungdomar som befann sig i riskzonen för ett destruktivt liv hittade till Kulturum. Efter en lång tids förtroendebyggande berättade de om sina upplevelser av rasism och utanförskap. Deras berättelser och driv blev en forumteater vars premiär hölls på Spegeln, och sedan spelades på ett par äldreboenden. Samtliga gick vidare till jobb eller utbildning.
Vårt Brynäs – en fotografikurs för unga blev en utställning där de gav sin bild av Brynäs för att motverka den negativa bilden av stadsdelen.
Serietecknarkurs – unga fick lära sig hur man gör serier och använda det som ett format för sina berättelser.
Hembygdsdagen – tillsammans med Hembygdsföreningen Gävle Gille, Konst och Landskap arrangerades en dag där man på olika sätt diskuterade begreppet hembygd. Konst visades, texter framfördes av deltagare och Esef Hodovic gav en föreläsning om sin flykt från Bosnien till Sverige.
Föräldraskapskurs – kursen utgår ifrån ABC-modellen (Alla Barn i Centrum) och Komet, där det centrala är att lära sig att använda positiv feedback i barnuppfostran. Carina Hallberg, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, höll i kursen. Sedan gick en av Kulturums ledare en ABC-utbildning och utförde sedan tillsammans med Carina Hallberg en ABC-kurs som utbildningens praktiska moment.
Brynäsdagen – ett återkommande evenemang där föreningen tillsammans med andra organisationer på Brynäs har en stadsdelsfest på torget under våren.