Om Kulturum

Kulturums styrelse

Sarah Galfvensjö, ordförande
Lena Ifwer
Maria Forsling Jenke

Paul Carlsson
Turkan Kaya
Niels Hebert

 

Valberedning kontakt:

Lars Blom (mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Anställda:

Turkan Kaya, verksamhetsledare
Sarah Galfvensjö, projektledare
Jessica Björkemo, projektledare hantverk
Safet Kestenovic, möten, lokalansvarig

 

Brynästorgets galleri:
Förslag och frågor om utställningar i vårt galleri
kan i första hand ställas till Maria Forsling Jenke,
073-074 18 33.

Hantverk kontakt:
Jessica Björkemo, 070-293 33 844

Arbetsmöten
Ungefär tre tisdagar i månaden träffas de anställda och styrelsen till arbetsmöten. Om du har något att framföra eller något du vill göra tillsammans med Kulturum är du välkommen att vara med. Ring och anmäl dig och din fråga till Turkan, 073-057 30 12.

 

Mål

Föreningen Kulturum i Gävle är en ideell förening. Kulturum är också en social och kulturell verksamhet. Kulturums mål är att:

Främja demokrati och demokratiska tänkesätt

  • Ta initiativ till möten mellan människor från olika länder och olika generationer
  • Främja jämställdhet mellan kvinnor och män
  • Skapa möten av och för barn och ungdomar
  • Vara ett forum för samhällsfrågor och medborgarinflytande

Medlemskap

Kulturum är öppen för alla som delar föreningens mål. Medlem som uppenbarligen motverkar föreningens mål kan uteslutas (se nedan).

Verksamhet

Kulturum vill erbjuda lokaler för offentliga möten och diskussioner, studier, barn- och ungdomsverksamhet, kulturevenemang, utställningar och liknande. Kulturum svarar ytterst för organisation av verksamhet och arrangemang, men lokalerna kan också användas av föreningar och andra både för offentliga och för interna möten. Deltagande i Kulturums verksamhet ska så långt möjligt vara gratis och lokalerna ska vara öppna för alla både vardagar och under helger.

Organisation

Årsmötet

Årsmöte ska hållas under februari. Styrelsen kallar till årsmöte, extra årsmöte och medlemsmöte. Kallelsen till årsmötet ska göras minst två veckor innan årsmötet. Om 1/3 av medlemmarna önskar ska styrelsen kalla till extra årsmöte eller medlemsmöte. På årsmötet - liksom på medlemsmötena - har alla som betalat medlemsavgiften för året rösträtt. Till årsmötet kan alla medlemmar skriva en motion med förslag i alla frågor som gäller föreningen. Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Beslut på årsmötet fattas med enkel majoritet. Undantag gäller för beslut om stadgeändringar och uteslutning av medlem ur föreningen som kräver beslut på två medlemsmöten efter varandra. På årsmötet ska följande ärenden behandlas:

  • Kallelse och dagordning godkännes.
  • Val av ordförande, sekreterare och justerare för årsmötet.
  • Röstlängd fastställs.
  • Styrelsens verksamhetsberättelse föredras.
  • Redovisning av ekonomiskt resultat för det gångna verksamhetsåret.
  • Revisorernas granskningsberättelse.
  • Ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna verksamhetsåret.
  • Val av styrelse:
     a) val av ordförande
     b) val av övriga styrelseledamöter
  • Val av två revisorer
  • Val av tre personer till valberedning.
  • Fastställande av medlemsavgift för kommande verksamhetsår.
  • Budget för verksamhetsåret.
  • Verksamhetsplan för föreningen.
  • Motioner till årsmötet.
  • Övriga frågor.

Medlemsmöte

Medlemsmöte ska hållas minst sex gånger per år, varav ett är årsmöte. Styrelsen ska kalla till medlemsmöte minst två veckor i förväg. Förslag till dagordning ska bifogas kallelsen. Fyllnadsval till styrelsen och till andra uppdrag i föreningen kan göras på medlemsmöte.

Styrelsen

Styrelsen ska bestå av 5-9 ledamöter. Styrelsen:

  • Utser inom sig sekreterare, kassör och övriga funktionärer
  • Ska följa föreningens stadgar och beslut av medlemsmöte och årsmöte
  • Ska kalla till medlemsmöte och årsmöte
  • Ska mellan medlemsmötena på lämpligt sätt hålla medlemmarna informerade om sitt  arbete och händelser som berör föreningen
  • Styrelsen företräder föreningen i kontakter med utomstående - exempelvis andra föreningar, kommunen och myndigheter
  • Ansvarar för föreningens planering, administration, ekonomi, bokföring och eventuella anställda i föreningen
  • Bör träffas cirka en gång per månad
  • Ordföranden och kassören i förening tecknar föreningens firma. Räkenskapsår är kalenderår.

Upplösning

Om föreningen upplöses ska eventuellt ekonomiskt överskott ges till organisation som bedriver internationell hjälpverksamhet och som innehar s k 90-konto.

Dessa stadgar antogs vid årsmötet 2008-01-15.

Hos Kulturum får kulturen rum. Vår filosofi symboliseras av vår logotypes färger.

 

Rött - Medmänsklighet

kulturum farg filosofi rod

Vi bryr oss om människor. Därför jobbar vi för människors delaktighet och jämställdhet.

 

Blått - Organisationsförmåga

kulturum farg filosofi bla

Vi skapar möjligheter för alla människor, i alla åldrar, att mötas och utvecklas.

 

Gult - Optimism

kulturum farg filosofi gul

Vi ser möjligheterna. Både i samhället och hos människor.

 

Grönt - Kreativitet

kulturum farg filosofi gron

Vi tänker annorlunda och har många idéer.

 

Svart - Kritiskhet

kulturum farg filosofi svart

Vi är uppmärksamma på brister och hinder.

 

Vitt - Objektivitet

kulturum farg filosofi vit

Vi är neutrala, religöst och politisikt oberoende.

 

2008

Kulturum bildas. Vi fick disponera Gavlegårdarnas lokal på Väpnargatan 12 utan hyra mot att Kulturum blev en öppen mötesplats. Vi samarbetade med dåvarande Invandrarcentrum på Gävle kommun, som stöttade oss så att vi kunde starta ett mindre café i våra lokaler.

Vi bjöd in politiker och företagare för att diskutera arbetslösheten bland personer med bakgrund i andra länder. Det blev det första av alla möten vi ordnat under åren.

Vi ordnade en kurs för saz, ett kurdiskt stränginstrument.

Vi kom överens med Gävle kommun (Brynäsprocessen) om samarbete. Syftet var att stimulera föreningar och andra aktörer på Brynäs att samverka för Brynäs utveckling och stärkt medborgarinflytande.

Suat Ustun anställs som administratör och ansvarig för ekonomin.

2009

Tidningen Vi på Brynäs redaktion etableras på Kulturum.

Tillsammans med Vuxenskolan ordnade vi Familjeverkstad som studiecirkel på Kulturum.

Den första Brynäsdagen i centrum arrangerades.

Den första Stenebergsparkens dag ordnades i form av Stonestock, ett samarbete med unga arrangörer och artister.

Gävle kommuns projektet Skolan mitt i byn startar och vi fick en plats i styrgruppen. Syftet var att stimulera föräldrarnas engagemang för skolans verksamhet och öppna skolan för lokalsamhället.

Turkan Kaya anställdes av Kulturum på 50 procent med medel från Brynäsprocessen (Kommunledningskontoret) för att arbeta med en studieverkstad på Brynässkolan. Turkan Kaya arbetade tillsammans med Lena Ifwer, som var lärare på skolan. I deras uppdrag låg också att förbättra skolans kontakter med elevernas föräldrar och att ordna aktiviteter under loven.

En tjejgrupp bildas men fungerade bara under en begränsad tid.

Förtroendemannarådet, som bestod av Gävlepolitiker, började ha sina möten på Kulturum. Syftet med rådet var att ledamöterna skulle samla synpunkter och förslag från Brynäsborna och föra dem vidare till kommunens nämnder och tjänstemän. I samarbetet deltog också Brynäs utvecklingsgrupp (BUG), som engagerade sig i bland annat trafikfrågor på Brynäs.

Kulturum deltog i ett dialogmöte med regeringens företrädare i Stenebergsskolan. Det var en uppföljning och i praktiken ett avslut av den ursprungliga storstadssatsningen, där Brynäs var en av de stadsdelar i landet som valts ut med hänsyn till svåra socioekonomiska förhållanden.

Café Brynäs öppnar i våra lokaler och personer för arbetsträning och i Fas 3 anställs på Kulturum.

Kulturum medverkade till att ta fram en Utvecklingsplan för Brynäs som Brynäsprocessen hade ansvaret för.

Vi fick kontakt med en grupp kurdiska kvinnor och genom möten och diskussioner formades ett hantverksprojekt som vi kallade Tuskaft. Vi fick stöd av Landstingets hemslöjdskonsulent, även ekonomiskt.

2010

En trygghetsvandring med uppföljande möte arrangeras tillsammans med ansvariga för Brynäsprocessen.

Projektet Tuskaft tog form. En samarbetsöverenskommelse slöts med Västerbergs folkhögskola och Vuxenskolan och vi fick bidrag från Nämnden för tillväxt och utveckling (Landstinget). Studiebesök gjordes på Livstycket i Tensta i Stockholm och i Ljusdal. Tuskaft fick gratis hyra i Musikhuset under viss tid, där vi ordnade undervisning i vävning, broderi, sömnad och svenska. Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda, också när det gällde de kunskaper de fått om det svenska samhället och om hur svenskar i allmänhet levde.

Café Brynäs startar i Stenebergsskolan. Vi ordnar datakurs för seniorer i Stenebergsskolans bibliotek.

2011

Kulturum försöker starta Öppen förskola och bjuds in till Barn- och Ungdomsnämnden för att informera. Förvaltningen fullföljer inte sitt åtagande att utreda frågan tillsammans med oss.

Kulturum rekryterade två arbetslösa personer i Fas 3 för att arbeta i de båda Brynässkolornas bibliotek, som hade mycket begränsade öppettider, men som nu kunde bli betydligt mer generösa. Senare blev den ene anställd av Stenebergsskolan.

Studieverkstan på Brynässkolan med läxhjälp och andra aktiviteter var välbesökta. Varje vecka kom mellan 30-50 barn.

Café Brynäs på Stenebergsskolan utökade öppettiderna till måndag-fredag och var populärt bland eleverna. Försäljningen gick bra.

Turkan började lägga en del av sin arbetstid med eleverna på Stenebergsskolan både som läxhjälpare och som ”vuxen i skolan”, vilket hon uppfattade som mycket viktigt.

Vi startade Babyträffar i Stenebergsskolans bibliotek. Eleverna tyckte att det var roligt med små barn på skolan och tittade gärna in.

Café Brynäs svarade för fika när naturreservatet T-udden invigdes.

Kulturum ordnarde en musikkväll i Musikhuset.

2012

Kulturum försöker starta ett teaterprojekt på temat ”Att lämna”. Bidragsansökan avslås.

Under våren tog Konstcentrum kontakt med oss inför en utställning om offentlig konst i Gävle. En student (Ann-Liis Kogan) vid Konstfack i Stockholm intresserade sig för Tuskaft, intervjuade oss och träffade några av kvinnorna som deltagit. Resultatet blev ett förslag till ett annorlunda offentligt konstverk (en video). Ann-Liis Kogans film om Tuskaft visades på Konstcentrum.

En del av Turkan Kayas arbetstid ägnade hon bland annat till två ämnesövergripande projekt på Stenebergsskolan, ett SO-projekt och ett projekt om kurdiska Kelimmattor. I SO-projektet ingick studiebesök hos etniska föreningar (även Kulturum besöktes), en exceptionellt välbesökt redovisning för föräldrarna i skolans aula och en utställning på stadsbiblioteket. Projektet omnämndes i positiva ordalag i Skolinspektionens rapport om Stenebergsskolan. Kelimprojektet, som involverade ämnen som bild, svenska, SO och slöjd, slutfördes under 2013. Utgångspunkten var kelimmattornas symbolvärld, men inbegrep också dagens situation för de unga flickor i staden Van som väver för familjens försörjning. I anslutning till Kelimprojektet föreläste på Kulturums initiativ Eva Melldahl från den statliga Nämnden för hemslöjdsfrågor för elever och lärare på Stenebergsskolan. Hon berättade bland annat om ett besök i staden Van.

Kulturum medverkade till lovaktiviteter för eleverna i Brynässkolorna, som lovskola och simning.

Det café Kulturum nystartade på Stenebergsskolan övertogs av Brynjan under hösten 2012.

Turkan Kaya och Lena Ifwer tog initiativ till en film om Brynässkolan, som bestod av intervjuer med äldre elever (nu seniorer) som berättade om sin skoltid. Filmen gjordes i samverkan med elever på Borgarskolans medielinje. Premiären i Stenebergsskolan i slutet av april var mycket välbesökt.

Stödet från Gävle kommun upphörde vid årsskiftet 2012-13 i och med att inga utvecklingsmedel anslogs till kommunens budget.

Kulturums plan för att klara ekonomin var att överskottet från caféet skulle finansiera Kulturums verksamhet. Vi sökte kök och lokaler för att öppna ett större kafé på Brynäs (som saknade caféer) och en produktionslokal under en stor del av 2012, men vi lyckades inte klara finansieringen. Vi kunde inte få investeringsmedel på marknaden på grund av att vi saknade säkerhet.

Vi lyckades få ett avtal med Bergmästarens äldreboende på Brynäs i mars och invigde vårt café där den 5 april. Verksamheten såg ut att gå bra, men under hösten stod det klart att caféet drogs med betydande underskott. Grunden till det var att vi varit för snabba att anställa personer i caféverksamheten och att vi inte lyckades öka försäljningen som planerat. Vi var tvungna att säga upp två av Kulturums anställda.

I december bildades Café Brynäs ekonomiska förening, ett socialt företag och helt självständigt i förhållande till Kulturum. I oktober tvingades vi inför hotet om konkurs säga upp Turkan Kaya och Suat Ustun.

Innan årsskiftet kunde Kulturum dra tillbaka uppsägningen av en av de två tidigare uppsagda tack vare projektmedel vi sökte och fick från Kommunledningskontoret.

Projektet Skolan mitt i byn upphörde vid årsskiftet 2012-13.

2013

När 2013 började var Kulturums ekonomi svag. Medel för Turkan Kayas arbete kom från kommunstyrelsens utvecklingsmedel, som upphörde med budgetåret 2012. Kulturum ansökte och fick ett extra anslag från kommunledningskontoret på 75 000 kronor. Tack vare dessa extra medel kunde Kulturum dra tillbaka uppsägningen av Suat Ustun. I juli kunde vi återanställa Turkan genom de anslag vi fick från kommunstyrelsen (se nedan).

I maj flyttade Café Brynäs, som är en egen ekonomisk förening, från våra lokaler på Väpnargatan till Sätra.

I januari upptäckte vi att Röda Korset flyttat ur sina möteslokaler i Brynäs Centrum. Vi föreslog kommunens nämnder, Gavlegårdarna och Hälsocentralen att vi gemensamt skulle dela på hyran med hänsyn till kommunens uttalade mål att verksamheterna ska bli mer synliga i stadsdelarna. Lokalen skulle ge nämnder och förvaltningar möjlighet att synas. Men vi fick just inga reaktioner och en lång period av diskussioner med Kultur och fritid och med Kommunledningskontoret inleddes. Vi blev kallade till ett möte med kommunal- och oppositionsråden i februari. Innan alla diskussioner var över dröjde det till i juni innan kommunstyrelsen tog ett beslut som gav oss möjligheterna att vara på Brynästorget. Vi fick sammanlagt 570 000 kr för hyran till Gavlegårdarna och 1,1 miljon kr för verksamheten under de tre åren 2013–15.

Projektet Katapult i Gävleborg - Dalarna startade i samverkan mellan Riksförbundet Folkmusik och Dans, Föreningen Kulturum, Musik Gävleborg, Folkmusikens Hus i Rättvik och Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Syftet var att lyfta fram artister med bakgrund i andra länder. Kulturum bidrog med att skapa strukturer och nätverk i regionen för att både stimulera och underlätta deltagarnas utveckling och utbud. Kulturum har som arrangör anlitat dem i olika sammanhang, bland annat på Brynässkolan, i Stenebergsparken, i Musikhuset och på Brynäsdagen.

Vi hade en diskussion med Omvårdnad om att ordna en Träffpunkt Brynäs i våra lokaler. Diskussionen gav inget resultat, trots att det finns många seniorer på Brynäs och att det är långt till Omvårdnads övriga träffpunkter.

Föreningar och nätverk använde ofta möjligheten att låna våra lokaler utan kostnad för interna möten.

Vi hade under lång tid erbjudit Stenebergsskolan läxläsning, men trots positiva svar hände ingenting. Samtidigt såg vi ett allt större behov av språkträning för vuxna och under hösten startade vi språkträning för vuxna i vår lokal.

2014

Katapult fortsatte, liksom babyträffar, ungdomsträffar och Brynäsdagen.

I Stenebergsparken ordnade vi Stenebergsparkens Dag 1 och Dag 2. Den senare ägnades bl a åt en debatt mellan ledande Gävlepolitiker om ungdomar fritid. Vi samverkade i det fallet med Gävles Ungdomsråd.

Vi gjorde flera försök att intressera Brynäsbor, institutioner, bygg och miljö och de kommunala bolagen för projekt om närodling, men lyckades inte.

En områdesgrupp bildades med kommunens fältare och representanter för skolorna på Brynäs, fritidsgården Brynjan, Gavlefastigheter, Brynäs IF Fotboll m fl. Gruppen träffades hos Kulturum ca. en gång/månad.

Behovet av språkträning ökade stadigt och omfattade ni en och en halv dag i veckan.

Projektet  Fördel Barn fortsatte.

Vi anställde Maria Forsling Jenke, konstnär/konsthantverkare, på halvtid för vårt textilhantverk på Väpnargatan, arbets- och språkträning.

Tillsammans med Katapult ordnade vi två parallella seminarier på Silvanum med ett stort antal deltagare/ intressenter om konsthantverk respektive arbetsmöjligheter för kulturarbetare med bakgrund i andra länder.

Kulturum tog initiativ till att skapa ett nätverk mellan kulturföreningar i länet; Dellenkultur i Delsbo, Konstkraft i Ljusne, Lokomotiv i Bollnäs, Konst och Landskap i Ockelbo, Söderhamns konstförening (Sveriges Konstföreningar Gävleborg). Det blev nätverket Gemensamt Gävleborg och liknade Katapult. Skillnaden var att vi vände oss till alla slags kulturutövare. Regionen beslutade vid halvårsskiftet att stödja projektet med ett bidrag som möjliggör ”rotation” av evenemang och artister mellan kommunerna.

Kulturum sökte stadsdelsmedel från Kultur och fritid, men beviljades inget.

Vi startade Galleri Brynästorget för konst i lokalerna i Brynäs centrum.

Vi engagerade oss i förberedelserna för att skapa ett Kulturhus i Gävle i det f d fängelset.

2015

Behovet av språkträning för främst asylsökande ökade kraftigt under hela året och utökades till två heldagar i veckan (måndagar och torsdagar). Vi har lyckats engagera många volontärer som gör ett mycket engagerat arbete för att ge deltagarna möjlighet att träna svenska, en uppgift som också har en påtaglig social sida. Deltagarna har varit många, ibland bortåt 40 stycken.

En kväll i veckan (efterhand två) träffades en grupp Brynäsungdomar (14-18 år) på Kulturum för diskussioner och aktiviteter. Bland annat arbetade ungdomarna fram teaterföreställningen ”Bättre Brynäs”, som visades på Spegeln, på kommunens träffpunkter och på Tickselbo i Sätra. Vår ledare Sarah Galfvensjö var då student vid Högskolans hälsopedagogiska program. Hon är numera anställd av Kulturum som projektledare för ungdomsverksamheten.

Vi har även detta år ordnat fotboll i Stenebergshallen på söndagar, under den varma årstiden utomhus. Även ungdomar som inte bor på Brynäs deltar i mån av plats. Kulturums unga ledare ansvarar.

Teater för yngre tjejer ordnades på onsdagar under ledning av en dramapedagog från ABF. Målningskurs för alla åldrar under ledning av utbildad konstnär ordnades på måndagar.

Vi försökte tillsammans med en fältare engagera en grupp äldre ungdomar som har/ har haft problem (missbruk, kriminalitet, studieavhopp etc) i någon form av verksamhet. Inget säkert resultat finns ännu.

Vi hade Babyträffar på onsdagar under våren.

Hantverket på Väpnargatan pågick måndag till torsdag. Verksamheten kan beskrivas som en blandning av arbetsträning, arbetspraktik kombinerad med språkträning och social samvaro. Hantverket gjorde en aktiv insats under Framtidsveckan genom att förse den gamla almen på torget med ”garngraffiti”.

Galleri Brynästorget hade sex utställningar under året. Bland annat gjordes en utställning tillsammans med Gävle Varvshistoriska förening om varvets 127-åriga historia. Den lockade rekordmånga besökare, ungefär 450 stycken.

Vi arrangerade Stenebergsparkens dag den 13 juni med en lång rad aktiviteter. Dagen lockade fler besökare än någonsin.

Vi ordnade Brynäsdagen vår och höst i samverkan med andra i och omkring våra lokaler i Brynäs centrum med musik, sång, dans och andra aktiviteter.

Områdesmöten hölls ett antal gånger på Kulturum under ledning av en fältassistent från socialtjänsten och med deltagande från Stenebergsskolan, Brynjan, Gavlegårdarna och ibland representanter för ungdomspolisen/ BIG. Diskussion fördes om att bredda områdesmötena till att involvera fler aktörer på Brynäs.

Kulturum avslutade sin del av musikprojektet Katapult, men fortsatte med projektet Gemensamt Gävleborg,som beviljades 280 000 kr av Region Gävleborg. 

Projektet Fördel Barn (samverkan med bl a organisationen Youth Kids och förskolorna på Brynäs-Nynäs) som vill lyfta fram betydelsen av att utveckla modersmålet hos barn i familjer med bakgrund i andra länder, hade utbildningshelg med ett 20-tal deltagande föräldrar på Kulturum.

Mot slutet av 2015 fick Kulturum ekonomiska problem. Vår analys visade att vår verksamhet i princip varit underfinansierad sedan vi flyttade in i lokalerna i Brynäs centrum, men att vi klarat oss genom att vi fått medel genom att arbeta med projekt som Katapult. Tack vare stöd från ABF och Gavlgårdarna, samt ett extra anslag från kommunstyrelsen, lyckades vi klara den ekonomiska krisen och vi kunde dra tillbaka varslen om uppsägning av två anställda.

I november kunde Gävle Kulturhus invigas. Kulturum är medlem av Kulturhusets styrelse (husråd). I samband med den ekonomiska rekonstruktionen flyttade hantverket till Kulturhuset och vi lämnade därmed lokalerna på Väpnargatan 12.

2016

Omfattningen av språkstöd för främst nyanlända fortsatte ökade markant under 2016. Vi märkte att språkträningen sociala och känslomässiga funktion blev allt viktigare. Deltagare har talat om gemenskapen på Kulturum som att "det här är min familj...", andra om att gemenskapen varit nödvändig för att över huvud taget hålla modet uppe. Under året arbetade en grupp asylsökande med fritt skrivande. En del av deras texter blev en utställning på Kulturhuset i Gävle. Elva av skribenterna deltog också i Stadsbibliotekets "Café Censur" i november med uppläsning av texter på svenska (nästan alla egenskrivna).

Att skriva är ett exempel på hur vi försöker utveckla verksamheten genom kultutrella uttryck, ett slags steg två och, som vi ser det, mot en bredare ömsesidig integration. Förutom asylsökande hittade ett antal studenter från Högskolan till språkträningen. Kulturums konstgalleri har haft sex välbesökta utställningar. Utställningen "Brynäs i konsten", som bestod av inlån från Gävle konstcentrum, blev mycket populär, liksom uppföljaren den jurybedömda "Brynässalongen", där dagens konstnärer med anknytning till Brynäs bjöds in. Stenebergsparkens dag fick för första gången flytta inomhus på grund av regn. I år fick vi  - till skillnad från tidigare år - inga bidrag för arrangemanget från Kultur och Fritid eller från Gavlegårdarna.  Vi räknade ungefär 350 besökare, en bra siffra efter omständigheterna. Kostnaden blev c:a 20 000 kr. Brynäsdagen den 14 april lockade mycket folk - från PRO-orkestern och dess fans till barn som samlades runt fiskdammen. Deltagarna i språkstödet visade olika danser och vi hade besök av bland annat Helges unga artister och den mexikanska orkestern Los Mariachis. Vi hade 150-200 besökare. Kulturum deltog i Å-draget och tog initiativ till en dansparad med musik genom Gävle. Tyvärr regnade det även denna dag, tre föreningar hoppade av pga vädret, men ändå ställde fem föreningar upp. Ungefär 45 personer deltog i själva. paraden.  Kulturum var en av föreningarna som ordnade och deltog i Pridefestivalen. I juni 2015 beslutade Region Gävleborg att bevilja medel för projektet Gemensamt Gävleborg, som Kulturum tagit initiativet till. I Gemensamt Gävleborg ingår Dellenkultur i Delsbo, Lokomotiv i Bollnäs, Söderhamns konstförening, Konstkraft Ljusne, Konst och Landskap i Ockelbo och Idka i Gävle. Idén är att stödja alla slags kulturutövare i länet med bakgrund i andra länder, samt att ordna arrangemang som intresserar en bred publik. I slutet av 2016 sökte vi och fick ett bidrag från Regionen för ett hälsofrämjande kulturprojekt. I detta projekt samarbetade vi med Mezopotamya Kulturförening och med Gävle 3.0. I projektet ingick teater för kvinnor, dans för barn, utbildning i musikinstrumentet saz, språkkurs i kurdiska. Även samverkan med Bergmästarens äldreboende på Brynäs genom Gävle 3.0. var en del. Ett syfte med projektet var att ge deltagarna möjlighet att reflektera över sin situation som "invandrare" (både de som bott i Sverige i många år och dagens asylsökande).

2017

Omfattningen av språkstöd för asylsökande låg fortfarande på en hög nivå under hela 2017. Under året hade vi ca 150 nya deltagare. En kvinnogrupp bland deltagarna, som består av sju kvinnor från olika länder, berättade om sina erfarenheter av att vara kvinna i den kultur man är en del av, i hemlandet och i Sverige. De skrivna berättelserna blev också intervjufilmen "Sju röster - styrkan i mig" som vi gjorde tillsammans med elever vid Borgarskolans medieprogram. Filmen hade premiär den 7 november inför en fullsatt salong i Kultuhusets teatersal. Efteråt uppstod en spontan diskussion om filmen. Den visades ytterligare en kväll på Kulturhuset och i flera andra sammanhang, bland annat på Högskolan i Gävle. Den finns också på Youtube.Vi intervjuade tio män om kvinnans roll och situation i hemländerna, och hur de ser på

mansrollen och vad som kan göras för att förbättra tillvaron för både kvinnor och män. Även dessa intervjuer ska bli en film. Kulturum deltog i firandet av Finlands 100årsjubileum genom att ordna två utställningar i vårt galleri. Konstnärerna var Eila Sandström och Riitta Tjörneryd. Vi ordnade också en föreläsning om finsk konst med titeln "Den finska konsten - en stark kvinnohistoria". Finskt fikabröd serverades. Kvällen blev mycket välbesökt. Utställningen "Vårt Brynäs" gjordes av en grupp ungdomar som sommaren 2016 deltag i en fotokurs på Kulturum. Utställningen lockade en stor publik av både ungdomar och vuxna. Några ungdomar intervjuades av P4 Gävleborg. På Kulturhuset har vår öppna textila verksamhet fortsatt. Den syftar till språklig och so- cial träning. Deltagare i språkstödet som har svårt att vara i störe grupper är välkomna här. Även infödda svenskar deltar i verksamheten. Den 4 mars presenterade vi i Kulturhuset ett av våra större projekt som handlade om kultur och hälsa och som vi påbörjade 2016. I projektet samarbetade vi med kurdiska kvinnoföreningen Warsin och Foajé X. Över 100 besökare kom för att ta del av persisk sång, kurdisk dans, textuppläsning, körsång, sazuppvisning och kurdisk mat. Kulturum inbjöds i september att berätta om projektet Kultur och hälsa på Regionens arrangemang Kulturtinget i Stora gasklockan. Under våren hade vi babyrytmik i Kulturhuset under ledning av pedagogen Barbro Eriksson. Antalet besökare var ca 20 föräldrar med små barn. Av ekonomiska skäl upphörde vi med verksamheten efter vårterminen. Under sportlovet ordnade vi serieteckning för barn och ungdomar i Kulturhuset i samverkan med IDKA. Vi hade två ledare och ett 20-tal deltagare. Även under sommaren ord- nades en uppföljande seriteckningskurs. Inom projektet Allemansrätt, som vi fick medel för av Naturvårdsverket, gjorde vi utflykter till bl a Smörnäs (med övernattning), Fjärdön i Norrsundet och till Färnebofjärdens natio- nalpark. I månadsskiftet februari-mars gjorde vi en utflykt med deltagare och volontärer till Storsjön för skridskoåkning. 49 personer deltog. SVT Gävleborg kom till Storsjön gjorde ett uppmärksammat inslag. I juni beviljade länsstyrelsen Kulturum ett bidrag på 277 000 kronor för tidiga insatser för asylsökande (s k TIA-medel). Bidraget används för undervisning och studiebesök med syftet att motverka passivisering under asyltiden, underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och främja en framtida etablering för dem som beviljas uppehållstillstånd. Vårt mål är att ge deltagarna möjlighet till nya perspektiv på sin kapacitet för att stärka kreativitet, identitet, självkänsla och självförtroende. Kulturum har utsikter att få en förlängning av TIA-medel under Projektet Ventil genomfördes med stöd av Region Gävleborg under hösten. I projektet arbetade ledarna Linda Forsman och Riita Tjörneryd med dans och avslappning, respektive bild och figurer i gips. Projektets syfte var att främja identitet, jämställdhet och självkänsla hos en grupp av Kulturums deltagare (både kvinnor och män). Deltagarna lärde sig avslappning och att våga röra sig spontant, vilket många hade svårt för när projektet startade.

I maj ordnade Kulturum - som i ett led i Europaveckan - "Hembygdens dag" på stadsbiblioteket i Gävle i samverkan med hembygdsföreningen Gävle Gille och föreningen Konst och Landskap i Ockelbo. Dagen bestod av dialoger kring be-greppet hembygd, uppläsningar av texter som deltagare i Kulturums språkstöd skrivit, en utställning av målningar (Porträtt från ett asylboende av Patrik Hell), samt en föreläsning av Esef Hodovic om livet i Bosnien och flykten till Sverige under Balkankrigen. Kulturums ordförande Niels Hebert fick den 23 maj Gävle kommuns kulturpris (som han delade med Linnea Manzanares i Gävles unga) bl a för Kultrurums arbete med asylsökande. Kulturum deltog i planeringen och genomförandet av Pride den 19 augusti. Pride gav oss tillfälle att ta upp och diskutera HBTQ-frågor med våra deltagare. Abdullah Kaya har varit Kulturums deltagare i projektet GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER, som avslutades i december 2017, men finns dokumenterad i vandringsutställningen GRÄNSLAND och en publikation.

vi pa brynas alla nr

Här finns tidningen Vi på Brynäs alla nummer utom ett (nr 4) som pdf-fil. Du kan också hämta gamla nummer på Kulturum Brynästorget i Brynäs centrum.

Tidningen Vi på Brynäs kom ut med 13 nummer mellan oktober 2006 och mars 2013.

vi pa brynas nr 01

I det första numret stod en grupp Gävlepolitiker utanför Tempo på Styrmansgatan. Man hade bjudit in Brynäsborna för att prata Brynäs, men bara någon enstaka dök upp. Dikten ”Brynäs bryr mig inte” av estradpoeten Ingela Wall kryddade tidningen.

Läs Vi på Brynäs nr 1 >

vi pa brynas nr 03

Om Brynäs IF:s damfotboll kunde man läsa i nr 3, liksom om vad kommunens översiktsplan kan betyda för Brynäs, och om Ingrid Kumlins böcker om det gamla Fattig-Brynäs. Dessutom fanns en artikel med en fråga som fortfarande hänger i luften: Kan Brynäs drabbas av översvämningar?

Läs Vi på Brynäs nr 3 >

vi pa brynas nr 02

I nummer 2 krävde Brynäsborna att parkeringsplatserna på Agötorget måste bort. Nja, sa kommunen, men kritiken tog och i ett senare nummer kunde vi berätta att torget befriats från bilar utom närmast Kaserngatan..

Läs Vi på Brynäs nr 2 >

vi pa brynas nr 05

Det kostade 100 miljoner kronor att ta bort gifterna i mark och vatten kring Gasklockorna, räknade vi ut i nummer 5.

Vi gick på Gävle Bock- och Tackteater och hälsade på hos RFSL i lokalerna på Brynäs och pratade om attityder till olika sexuella läggningar.

Läs Vi på Brynäs nr 5 >